Vi hade i alla fall tur med vädret ...
Då var den efterlängtade semesterdagen och mini resan till Sörmland här.
Semestern för mig drog igång för några dagar sen. Den första anhalten på vår resa var Malmköping. Där skulle vi bl.a. gå på marknad, se på gamla hus och bo på Plevnagården - Huset uppfördes 1886 som Sveriges första militärsjukhus men sedan 1980 drivs det som ett hotell. Vår resa skulle sedan fortsätta vidare till Katrineholm där vi skulle bo några nätter i Eriks föräldrahem. Därifrån skulle vi sedan besöka olika orter och städer i den Sörmländska landsbyggden.
Trippen bestod av mig, min granne/kollega och nära vän Erik samt min mellandotter Mimmi på 10 år. Vi skulle bila ner med Eriks herrgårdsvagn eftersom min lilla pärla inte skulle få plats med oss tre och packning.
Eftersom vi skulle upp i ottan och åka ca 70 mil fick jag börja med att ställa klockan…..på 0500. Vi kom iväg runt 07 och det fanns nästan inte nån annan bil i sikte. Det var skönt bilväder, humöret i topp och radion igång.
Norr om Söderhamn var det förarbyte och min tur att köra. Humör och väder var fortfarande på topp. Några mil efter bytet började glödspirals lampan lysa orange och blinka. (diselbil) Vi kontaktade en verkstad som kunde hjälpa oss att göra en felsökning. Dock lyckades man inte hitta felet men de släckte lampan och det verkade som att det till synes hade ordnat sig eftersom dom också provkört bilen nån halv mil utan att någon ny lampa tänts.
Hoppet och humöret var fortfarande på topp även om det hade fått sig en törn i samband med verkstadsbesöket. Efter ca 10-15 min körning såg vi att glödspirals lampan börjat blinka igen. Vi ringde runt olika bilverkstäder men alla hade fullt eller var stängda förmodligen pga semestertider.
Hoppet förvandlades snabbt till en ängslan och förtvivlan att inte kunna fortsätta vår långt tillbaka planerade och efterlängtade resa.
Efter mycket telefon ringande och funderande fick vi tillslut reda på att en verkstad norr om Uppsala eventuellt kunde ta in bilen för en felsökning. Men i det läget var allt väldigt osäkert fortfarande. Kunde vi ens fortsätta köra och i så fall hur långt?
Vi chansade och anlände till verkstaden omkring kl 16. Efter felsökningen konstaterades att det blivit fel på avgas-kylsystemet. Mekanikern berättade att de stängde kl 17 men att de kunde jobba över för att åtgärda felet på bilen då de hade alla delar hemma. Dock kunde det kunde ta upp till 5-6 timmar. Vi kände att vi var ute in the middle of nowhere och hade ingen aning om nått – förutom att antingen laga bilen eller köra med en trasig bil och kör man för länge med det felet kunde bilen paja helt.
Erik som äger bilen stod nu inför ett mycket svårt beslut då en reparation av den kalibern inte skulle vara någon billig sådan. Han beslutade sig i alla fall för att reparera bilen där och då eftersom den ändå måste repareras oavsett det sker här eller hemma. Hoppet som vi förlorat kom tillbaka och stämningen lättade igen. Allt kändes verkligen på topp!
Vi ville ju inte sitta där och vänta 5-6 timmar och tyvärr hade de hade ingen hyrbil och det fanns ingen hyrbilsfirma i närheten heller. Det enda sättet som vi kunde ta oss därifrån med var via buss alternativt taxi.
Efter att vi framfört beslutet att laga bilen och gått ut från verkstan i jakt på en buss ringer mekanikern till Erik och säger att han tyckte så synd om oss så han erbjöd sig att vi kunde få låna hans bil tills vi var på väg tillbaka till Umeå igen.
Var det verkligen sant? Vi gick tillbaka till verkstan och jo, det stämde verkligen. Han sa att vi gärna kunde få låna bilen men han varnade för att det inte var någon ny bil och han hade lite små egna lösningar på saker och ting i bilen……
Det lät lite skumt och när jag fick se bilen förstod jag vad han menade. Förarsätet som i normalfallet skulle vara mörkgrått/svart tyg hade fått fläcktyfus i vitt och det var mer grus/sand i bilen än i en sandlåda men den startade och gick som en klocka.
Vi kunde fortsätta vår resa som planerat, endast med några timmars försening.
Vi lånade den över natten och dagen efter skulle vi få hämta Eriks efterlängtade bil. Sååå skönt att få tillbaka en ren och hel bil tänkte vi alla tre.
Så vi fortsatte vår resa mot vårt första mål – Malmköping.
Malmköping
Vi anlände till Malmköping några timmar försenat än beräknat.
När vi installerat oss i våra rum åkte vi på lite sightseeing i köpingen. Det var snabbt avklarat då den inte är så stor. Väldigt pittoreskt med fina gamla hus. Vi besökte Malmköpings pizzeria Venezia och åt middag där innan det var dags för oss att åka tillbaka till hotellet och vila upp sig efter en händelserik dag.
Fredagen kom och till frukosten hade vi fått reda på att bilen i Uppsala var klar. Erik skjutsade mig och dottern till Parken Zoo i Eskilstuna. Han skulle sen vidare och hämta bilen.
Det var växlande väder med lite regn och en temp på mellan 17-20 grader – perfekt zoo väder då nästan alla djur var ute och visade sig.
När vi var klara tyckte vi att det hade tagit lång tid för Erik att komma tillbaka. Vi ringde och då visade det sig att han stod och väntade på bärgaren….
Han hade efter några mils körning fått en ny varningslampa, som tänts - oljetryckslampan. Han ringde verkstaden i Uppsala där bilen varit inlämnad men fick som svar att de hade inte varit i närheten av oljan så det är något nytt fel.
Bilen bärgades till närmaste Volkswagen-verkstad som var Strängnäs. Därifrån körde han sen för att hämta mig och Mimmi. Vi hade vid det laget tagit en taxi in till Eskilstuna centrum för att kika lite i affärerna.
Det stod sen klart att det inte fanns någon hyrbil då alla var slut/upptagna och att det var därför som han fått ringa sin pappa efter skjuts.
(det var som att ”någon” inte ville att vi skulle ta oss fram till ändstationen, kändes det som)
Hyrbil fick vi först på söndagen men vi klarade oss ändå tack vare Eriks familj.
Vi åkte tillbaka till Malmköping för att bo där en sista natt på Plevnagården för på lördagen skulle vi gå på marknaden som varje år anordnas till sista helgen i juli. Det är en välbesökt och mycket trevlig marknad. Vi hittade ett stånd med mycket kristaller och stenar där det blev en del inköp.
Vi fikade på Otilias fika i köpingen och det var mycket gott med mycket trevlig personal. Kan varmt rekommenderas.
Vistelsen på Plevnagården var mycket trevlig. Härlig frukosttbuffé och är man ute efter något i det äldre slaget med trevlig personal så kan jag absolut tipsa om att hyra rum där.
I korridoren precis utanför rummet stod ett gammalt piano. Både från korridoren och pianot fick jag en mycket stark känsla.
Borås
I Borås besökte vi bla Laxtons hemsökta museum. I museet fick man inte ta fotografier så därför har jag inget därifrån att visa i bild. På museet fick man gå i olika rum och se olika föremål från ställen där det funnits/finns aktivitet. Är man i närheten, intresserad och spirituell tycker jag helt klart att man ska besöka museet.
Vi besökte också Stengården. En butik med mycket Stort sortiment av smått och gått (och hade ingen hejdat mig hade jag stått där än). Där blev det en hel del inköp av ringar och kristaller/stenar.
Efter flera timmar där och dagen rann mot sitt slut var det dags att åka hemåt mot Katrineholm.
Katrineholm
I Katrineholm besökte vi Stora Sundby slott en dag med rundvandring i slottet. Det sas att det inte skulle finnas några ”spöken” där men jag kände in energier där från förr.
I Sörmland kan man i övrigt få se djur och natur som inte är så vanliga häruppe i Umeå, tex vildsvin och grävlingar i trädgården. Äppel-/plommon- och körsbärsträd är mycket vanligt samt ett mycket fint landskap fyllt av lövskog, majsodlingar, stora fält av korn och gräs etc
Några dagar senare var vi redo att åka hem till Umeå igen. Eriks bil hade också hunnit bli klar. Vi kom hem utan problem och bilen håller än hälsar Erik.
Så vad har vi fått lära oss av denna resa?
Jo, att åka med bil överhuvudtaget med mig går sisådär. Erik har lärt sig att åka bärgare är som på TV. Dom är trevliga glada och har ett gott humör.
På återseende till nästa äventyr!PS:
Till hösten ska jag gå kurs i Reiki healing så mer händelser är att vänta ....
DS.